Frågor och svar om illegala boplatser i Göteborg

EU-migranter slår sig ner på ängar, parkeringsplatser och ibland mitt i staden utan att fråga markägaren. De sätter upp tält, bygger hyddor eller bor i husvagnar och bilar. Här kan du läsa frågor och svar från Göteborgs Stad om de illegala bosättningarna.

    • Vilka är det som bor på illegala boplatser?

      De illegala boplatser vi ser i dag i Göteborg bebos av EU-medborgare som befinner sig i en socialt- och ekonomiskt utsatt situation. De kommer ofta från Rumänien eller Bulgarien och de är här för att söka jobb. Även om de lever under svåra förhållanden här i Sverige säger många att de har det bättre här än hemma.

    • Vilka lagar gäller för illegala bosättningar?

      Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus.

      Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren.

      De som bryter mot reglerna ovan gör sig skyldiga till egenmäktigt förfarande. Egenmäktigt förfarande är inom svensk rätt ett tillgreppsbrott enligt 8 kap 8 § Brottsbalken. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år.

    • Vilket ansvar har Göteborgs Stad i frågan om illegala bosättningar med fattiga EU-medborgare?

      EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre månader men vistelserätten är formulerad så att personerna inte ska vara en belastning för biståndssystemet. Var och en har ansvar för att planera sitt boende, arbetssituation eller hemresa.

      Enligt socialtjänstlagen har staden det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om man är svensk medborgare eller inte. Det handlar då om att i akuta situationer säkra att människor inte far illa. Den hjälp staden kan bistå med i dessa situationer är akuta boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hemresa. Om det finns barn med i bilden eller svåra problem med missbruk och/eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut.

    • Hur jobbar Göteborgs Stad med illegala bosättningar?

      Staden har ett samarbete med polisen, Kronofogdemyndighet och markägare för att kunna agera snabbt efter att en anmälan om en illegal bosättning kommit in. Våra fältassistenter besöker också platsen och informerar de boende om vilka regler som gäller och vilket stöd man kan få som EU-medborgare (se frågan om vilka insatser Göteborgs Stad kan erbjuda). Staden har ett väl utvecklat samarbete med olika frivilligorganisationer såsom Stadsmissionen, Räddningsmissonen och Frälsningsarmén. Om det finns barn på platsen kopplas socialtjänsten in för att göra en bedömning av barnens situation utifrån socialtjänstlagen.

    • Är situationen med illegala bosättningar unik för Göteborg?

      Nej, den finns i många svenska städer och över hela Europa.

    • Är det inte inhumant att avhysa fattiga människor från en boplats?

      Staden hjälper till med akuta insatser, övernattning, mat, stöd i att söka arbete i Sverige och hemresa. Göteborgs Stad arbetar utifrån den lagstiftning som finns, vilken reglerar att det inte är tillåtet att bosätta sig på annans mark. De som bor på bosättningar får information om vad som gäller och vilka möjligheter som finns. Ingen som bosätter sig på Göteborgs mark, blir avhyst utan att blivit informerad om vilka insatser staden erbjuder.

    • Vilka insatser kan Göteborgs Stad erbjuda de fattiga EU-medborgarna?

      Göteborgs Stad och de frivilliga organisationerna Frälsningsarmén, Räddningsmissionen och Stadsmissionen har tecknat ett så kallat Idéburet offentligt partnerskap (IOP) för att ge stöd till socialt utsatta och hemlösa mobila EU-medborgare. Läs mer detaljerat om stödet på sidan Stöd till utsatta EU-medborgare.

    • Varför öppnar inte staden fler nattplatser eller en camping?

      Situationen är relativt ny och det är mycket svårt att beräkna efterfrågan. Vi vet inte när stora grupper av EU-medborgare kommer och när de åker tillbaka till hemlandet. Människorna reser dit de tror att det finns arbete.

      • EU-medborgare som kommer hit har enligt regelverket rätt till prövning av det akuta behovet men de ska inte belasta det svenska biståndssystemet.
      • De nattplatser som staden i dag erbjuder har inte varit fullbelagda.
      • De människor som bosätter sig illegalt vill i första hand ha arbete. De är inte här för att hitta en plats att bo på.
      • På de illegala boplatserna bor ibland släkter och stora familjer ihop. Det är svårt att tillmötesgå detta boendebehov.
      • De legala boendealternativ som står till buds i Göteborg för alla EU-medborgare är hotell, vandrarhem, campingar, att bo inneboende hos någon eller att nyttja boendet Station nord.
    • Hur många är romer?

      Göteborgs Stad för bara statistik om nationalitet och medborgarskap, inte vilken etnisk grupp människor tillhör.

    • Är de fattiga EU-medborgarna hemlösa?

      De flesta har någon form av bostad i sina hemländer.

    • Varför tar det så lång tid med en avhysning?

      Själva processen att avhysa människor som bosatt sig illegalt är juridiskt reglerad. Steg ett är att fastställa att det faktiskt rör sig om en bosättning, därefter ska markägaren kopplas in och sedan ska de boende identifieras innan kronofogden kan avhysa dem.

    • Kommer staden nu se till att avhysning sker på alla illegala boplatser?

      Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera.

      Alla människor måste anpassa sig till de lagar och regler som gäller. Att det uppstår illegala boplatser i Göteborg är inte långsiktigt hållbart. Boplatserna skapar också både oro och ilska hos grannar och andra som kommer i kontakt med dem.

      Göteborgs Stad kommer även fortsättningsvis att avhysa de som bosatt sig på en plats utan markägarens tillåtelse. Vi kommer då hänvisa till andra möjligheter i form av akuta insatser eller hemresa.

    • Vad kan man som göteborgare göra för utsatta EU-medborgare?

      Man kan engagera sig genom att ge bidrag till frivilligorganisationer, bli volontär eller kanske ta emot en familj i sitt hem. Man kan också arbeta på strukturell eller politisk nivå med fattigdomsfrågor i Europa.

    • Var kan man vända sig om man ser en bosättning eller har andra frågor?

      Man kan kontakta Kontaktcenter i Göteborgs Stad som förmedlar frågan vidare. Telefon: 031-365 00 00.

      E-post: goteborg@goteborg.se