Tillgänglighetsarbetet i Göteborgs Stad

Göteborgs Stad har ett uttalat politiskt mål att göra staden tillgänglig för alla. Visionen för Göteborg är en tillgänglig stad där ”alla göteborgare” ska ha samma möjligheter att delta i samhällslivet. Här kan du läsa mer om hur Staden har organiserat tillgänglighetsarbetet.

Ledning och styrning

Stadens arbete är metodiskt, omfattande och bygger på aktivt deltagande från hela samhället. Budgeten är det överordnade styrdokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser och innehåller bland annat visioner, politiska mål och uppdrag för tillgänglighetsarbetet. Planer, program, riktlinjer och policys som kommunfullmäktige har antagit har en stödjande funktion.

Med tydliga och ambitiösa politiska mål tillsammans med ett systematisk tillgänglighetsarbete strävar Göteborg Stad för att bli mer inkluderande och socialt hållbar i framtiden.

Samordningsansvar

Sedan 2002 har Fastighetskontoret ett samordningsuppdrag för den fysiska tillgängligheten och arbetar med tillgänglighet genom bland annat processledning, nätverk och olika verktyg. Ansvaret för att arbeta med tillgänglighet har varje förvaltning och bolag i staden och arbetet ska ske som en del i den ordinarie verksamheten med uppföljning.

  • 2013 fick fastighetskontoret Kommunstyrelseuppdraget att utarbeta ett ansökningsunderlag för deltagande i Access city Awards 2014
  • Under 2017 - 2018 har Fastighetskontoret tillsammans med stadsdelen Västra Göteborg processägarskapet att förbättra livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning. Under hösten 2017 har bland annat sju frukostseminarier genomförts vars inspel lägger grunden för en långsiktig strategi för staden.
  • Under 2018 har Fastighetskontoret uppdraget att kompetensutveckla alla förvaltningar och bolag i tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder.

Stadsmiljö

Tillgänglighetsfrågan är central i Göteborgs Stad och samverkan sker brett mellan förvaltningar och bolag. Staden har ett helhetsperspektiv på stadsmiljön, en stad för alla.

Göteborg har en övergripande policy för hur stadens allmänna gator och platser ska gestaltas, Göteborgs stadsmiljöpolicy. Policyn har sedan olika underavsnitt som behandlar hur, var och varför olika komponenter ska användas i stadsrummet.

Vid till exempel nybyggnation av bostäder prövas tillgängligheten redan i detaljplanen så att det område som planeras blir tillgängligt så långt som möjligt. Till hjälp har staden bland annat en tillgänglighetsråd­givare anställd av de tekniska förvaltningarna för att delta i detalj­planearbetet. Vid oklarheter i produktionsskedet ska byggherrar anlita sakkunniga på tillgänglighetsfrågor.

Sedan 2007 har Göteborgs Stad en policy för stadens lekplatser.

Sedan 2012 finns det riktlinjer för tillgängliga lekplatser.

Senior Göteborg - Stadens utvecklingscenter för äldrefrågor

Senior Göteborg är ett utvecklingscenter med spetskunskap. De arbetar strategiskt för att möta en åldrande befolkning med kompetensförsörjning, boendeutveckling, välfärdsteknologi, kultur och hälsa.

Deras uppdrag från kommunstyrelsen är att säkra framtidens välfärd för hela staden. Befolkningen blir allt äldre och det krävs nytänk för att möta utmaningarna. Med vår expertkompetens ser vi möjligheter som inte andra gör, och skapar nya gränsöverskridande samarbeten. Tillsammans gör vi skillnad. Senior Göteborg

Samverkan med intresseorganisationer

Samverkan med intresseorganisationer sker systematiskt och genomsyrar Stadens arbete med olika frågor. Göteborgs Stad har olika råd som till exempel råd för funktionshinderfrågor och HBTQ - råd. De är samrådsorgan för sina ämnesområden och arbetar för ömsesidigt kunskaps- och informationsutbyte mellan intresseorganisationerna och de poli­tiska nämnderna. Detta ger god kvalité i beslut och åtgärder på alla nivåer. Staden är till för alla och arbetar utifrån synsättet att göra rätt från början.

Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor

Göteborgs Stads råd för funktionshinderfråger är ett forum för samråd och utbyte av information mellan olika intresseorganisationer inom funktionshinderområdet och kommunledningen i Göteborg. Läs mer här om Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor.

Göteborgs Stads HBTQ-råd

Göteborgs Stads HBTQ-råd är ett forum för samråd och utbyte av information mellan hbtq-Göteborg och kommunledningen i Göteborg. Hbtq står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer. Läs mer här om stadens HTTQ-råd.

Göteborgs Stads pensionärsråd

Göteborgs Stads pensionärsråd är ett forum för samråd och utbyte av information mellan olika pensionärsorganisationer och kommunledningen i Göteborg. Läs mer om stadens pensionärsråd här.

Göteborgs Stads sverigefinska råd

Göteborg är del av finskt förvaltningsområde, vilket ger sverigefinska göteborgare särskilda rättigheter. Göteborgs Stads sverigefinska råd är ett forum för samråd och utbyte av information mellan den sverigefinska minoriteten och kommunledningen i Göteborg. Göteborg är del av finskt förvaltningsområde sedan 2011 vilket ger sverigefinska göteborgare särskilda rättigheter. Läs mer om sverigefinska rådet här.

Studentforum

Studentforum är ett inflytandeforum där studenter möter politiker för att diskutera och förbättra Göteborg som studentstad. I Studentforum finns även representanter från högskolor och näringslivet. Läs mer om studentforum här.

Lagar och regler

Tillgänglighet styrs i flera olika regelverk, varav vissa sköts av andra myndigheter. Här får du en översikt över de regler om tillgänglighet som Boverket har ansvar för.

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

FN-konventionen: Sverige är juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De svenska lagarna bygger på konventionen.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska främja, skydda och säkerhetsställa mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning.

Plan- och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR)

Ett övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, 8 kapitlet, paragraferna 1, 4, 7 och 9.

I Boverkets byggregler, BBR, finns tillämpningsföreskrifter till lagen och förordningen. Boverkets byggregler gäller när en bygger nytt eller ändrar en byggnad, inklusive ändrad användning. De flesta reglerna finns i avsnitt 3, men det finns också regler i avsnitt 8.

Byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med rörelse- eller orienteringsnedsättningar. Ett attefallshus som är ett komplementbostadshus och ska användas för permanentboende ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Tomter avsedda för bebyggelse ska vara tillgängliga och användbara om det inte är orimligt med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt. Det gäller även gator, torg, badplatser med mera.

Fritidshus med högst två bostäder är undantagna. Arbetslokaler är undantagna om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art.

Standarder: En kan följa de standarder som BBRs allmänna råd hänvisar till. De allmänna råden är exempel som visar hur en kan uppnå de krav som ställs i föreskriften. Du kan göra på ett annat sätt om du kan visa att kraven i föreskriften uppnås. Standarder finns inte på internet utan får beställas från SIS-Förlag AB. Läs mer om PBL och BBR.

Tillgänglighet på allmänna platser, ALM

När en anlägger nya allmänna platser och områden ska de göras tillgängliga och användbara. Det gäller till exempel gator, torg, parker, fritidsområden och friluftsbad. Reglerna finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (BFS 2011:5 ALM 2). Läs mer här om ALM.

Enkelt avhjälpta hinder (HIN)

Enkelt avhjälpta hinder är när den fysiska miljön är utformad på sådant sätt att det blir ett hinder för folk, som exempelvis en tröskel, att det saknas en skylt, är dålig belysning eller ljudmiljö. Det är bra för alla när funktionshinder åtgärdas, oavsett om en har en funktionsnedsättning eller ej.

Krav på tillgänglighet i publika miljöer har funnits i plan- och bygglagstiftningen sedan 1960-talet och kravnivån har utvecklats efterhand. Kraven ställs när en bygger nytt och när en gör större förändringar. För att öka tillgängligheten i en snabbare takt behöver en även förbättra befintliga miljöer, inte bara invänta att de byggs om eller ersätts.

Sedan år 2001 finns det därför bestämmelser med krav om att enkelt avhjälpta hinder (BFS 2011:13) ska åtgärdas i lokaler dit allmänheten har tillträde, så kallade publika lokaler, och på allmänna platser. Det är oftast små enkla åtgärder som är av stor betydelse för att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda publika lokaler eller allmänna platser.

Appen "Anmäl hinder" som lanserades i början av 2017 och fick ett varmt mottagande både i Göteborg och i Sverige. Med mobilappen har det blivit mycket enklare och lättare för göteborgarna att anmäla enkelt avhjälpta hinder. Appen kompletterar Göteborgs Stads systematiska arbete med enkelt avhjälpta hinder i stadens lokaler. Läs mer här om enkelt avhjälpta hinder

Diskrimineringslagen

Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor.