Om Levande historia i Göteborg

Vad är Levande historia?

Levande historia drar lärdom av historien, som kopplas till dagsaktuella frågor i Göteborg. Förintelsen och kommunistiska regimer står i fokus samt brott som begåtts eller begås mot mänskliga rättigheter i alla typer av politiska system.

Det löper en röd tråd från Förintelsen fram till dagens internationella system och regler för de mänskliga rättigheterna. Genom historien har oliktänkande, olika nationella minoritetsgrupper och HBTQ-personer utsatts för diskriminering och förföljelse. I dag ökar antalet hatbrott mot till exempel HBTQ-personer i Europa och gärningsmännen har ofta kopplingar till rasistiska organisationer.

En stad för alla

Levande historia ska bidra till en stad för alla och en stad där du och alla andra kan mötas utan främlingsfientlighet, diskriminering och intolerans. Ingen ska diskrimineras på grund av kön, ålder, sexuell läggning, funktionalitet, könsidentitet, etnisk bakgrund eller religiös tillhörighet. Levande historia är en del av Göteborgs arbete med mänskliga rättigheter, där dessa faktorer ingår och där tankar om normer som bestämmer vad som är normalt diskuteras.

Vad gör Levande historia?

Levande historia arbetar utifrån ett kommunalt perspektiv med inriktning mot kunskap, kultur och fortbildning. Levande historia riktar sig främst till ungdomar i Göteborg. Arbetet för att Göteborg ska vara en stad för alla drivs både genom Göteborgs Stads egna insatser samt även genom samarbeten och stöd till aktiviteter inom områdena främlingsfientlighet, diskriminering och intolerans.

Verksamhetsberättelse Levande historia i Göteborg 2022

Bakgrund

Genom beslut i Göteborgs kommunstyrelse 1998 startades Levande historia i Göteborg som ett projekt. År 2002 beslutade kommunfullmäktige att utvidga uppdraget till även belysa brott mot mänskligheten inom kommunistiska system. Levande historias nuvarande verksamhet följer kommunstyrelsens beslut 2005 om att på nytt utvidga uppdraget. Nu är det inte bara Förintelsen eller kommunistiska regimer som står i fokus, utan brott mot de mänskliga rättigheterna i alla politiska system. Utgångspunkten är FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna

Filmer, böcker och artiklar

Glöm aldrig, fem vittnesmål från Förintelsen

Glöm aldrig är en antologi med 5 berättelser. De som talar är judar och romer, överlevande, barn och barnbarn till överlevande från Förintelsen. Deras berättelser är omskakande och en uppmaning till oss att ta reda på mer, lära oss att förstå vår historia och aldrig glömma det som tilläts ske.

Glöm aldrig, fem vittnesmål från förintelsen

Film: Möte med förintelseöverlevaren Sigmund Baum

Det tysta arvet – i skuggan av ett folkmord

Boken beskriver romers historia under andra världskriget. Texterna är romers egna berättelser samt historiska texter och ren fakta. Målgruppen är högstadieelever, lärare, romer, studieförbund och andra lärosäten.

Överlevande, barn och barnbarn till överlevande berättar för journalisten Monica Hirsch och fotografen Maja Kristin Nylander om vad som hände dem och andra romer under andra världskriget. De tillhör familjer som skickades till koncentrationsläger, som gömde sig i skogar och som såg människor på flykt avrättas. Då, under andra världskriget var de flesta av dem barn. Nu, innan det är för sent, träder de fram för att världen inte ska glömma deras historia. Det beräknas att cirka en halv miljon romer mördades under andra världskriget. Berättelserna samlades i boken Det tysta arvet som gavs ut 2016.

Det tysta arvet

Hösten 2022 producerades även en utställning och ett bildspel med utgångspunkt i de personliga vittnesmålen. Text Monica Hirsch med foton av Maja Kristin Nylander.

Bildspel: Det tysta arvet

Modet att minnas – Sex kvinnor om kriget i Bosnien och Hercegovina

I boken berättar sex kvinnor rakt och okonstlat om hur de överlevde under kriget i Bosnien och Hercegovina 1992–1995, om flykten till Sverige, om livet både före och efter kriget. Männen finns här också men det är kvinnorna som talar nu. En gång hade de trygga och bra liv i det forna Jugoslavien. Nationalism var för dem en främmande ideologi som inte ingick i deras tankevärld.

Modet att minnas – Sex kvinnor om kriget i Bosnien och Hercegovina

Bokpresentation - Modet att minnas av Monica Hirsch

Historien om Bodri

Stina Wirsén och Hédi Fried. Foto: Viktor Gårdsäter

Historien om Bodri är en bok som handlar om Hédi Frieds egna upplevelser av Förintelsen och vänder sig till de lite yngre barnen. Det är en berättelse om grymhet och sorg men också om kraft och om hopp, skildrat genom kärleken till hunden Bodri. Boken är ett samarbete med illustratören Stina Wirsén.

Höstterminen 2020 delades boken ut till alla elever i årskurs 1-3 i Göteborg. I samarbete med grundskoleförvaltningen arrangerade Levande Historia ett fortbildningstillfälle för lågstadielärare den 24 november 2020. Medverkade gjorde Stina Wirsén, bokens illustratör, och Hanna Weyler Müller, psykolog på Rädda barnen. Stina Wirsén talade om boken ur ett konstnärligt perspektiv, samarbetet med Hédi Fried och om hennes egna erfarenheter att möta barn. Hanna Weyler Müller gav tips om hur vi kan tala med barn om svåra frågor.

Här kan du ta del av seminariet om boken Historien om Bodri

Läs artikeln om boken Historien om Bodri i nättidningen Vårt Göteborg

När rösterna tystnar

Filmen När rösterna tystnar har producerats av Riksorganisationen för fortbildning om Förintelsen. Ett utbildningspaket har tagits fram för högstadiet och gymnasiet. Förutom filmen innehåller utbildningspaketet pedagogiskt material i form av en lärarhandledning och en trailer. Lärarhandledningen innehåller fördjupnings- och inläsningstexter och det finns även fem temadelar att välja.