Riskbedömning och kontrollplan med kontrollansvarig

När behöver du ta fram riskbedömning och kontrollplan med kontrollansvarig?

Byggprojekt och åtgärder av mer komplicerad karaktär kräver att du som byggherre anlitar en kontrollansvarig.

Om du inte har anmält en kontrollansvarig när du lämnar in din bygglovsansökan och vi bedömer att det krävs, så kommer vi att begära att du anlitar en kontrollansvarig. Vår bedömning går inte att överklaga.

Vissa enklare åtgärder kräver inte en kontrollansvarig.

Informationen på den här sidan vänder sig till dig som är kontrollansvarig i komplicerade projekt. Men även du som byggherre behöver ta del av informationen på sidan. Det är du som byggherre som ansvar för att kraven i PBL uppfylls och att kontroller görs i tillräcklig omfattning.

Riskbedömning 

Så gör du en riskbedömning inför kontrollplan

Innan du gör en kontrollplanen ska du alltid först göra en dokumenterad riskbedömning. Genom riskbedömningen kan du i tidigt skede upptäcka, analysera, värdera och minimera de byggtekniska risker som finns. Det är ett sätt att förebygga svårlösta och kostsamma fel, brister och skador längre fram under en byggnads livslängd.

Oacceptabla risker kan arbetas bort ur projektet och ersättas med andra tekniska lösningar. De mest kritiska av de riskmomenten som finns kvar kan följas upp i kontrollplanen.

Tänk på att en riskbedömning inför kontrollplan inte ska behandla risker som hanteras via annan lagstiftning än plan- och bygglagen. Riskpunkter kring exempelvis arbetsmiljö med mera ska inte tas med.

När ska riskbedömningen göras?

Riskbedömningen ska göras när projektörer, entreprenörer och sakkunniga är utsedda. Dessutom behöver projekteringen för projektet vara klar så att det är tydligt vad som ska riskbedömas.

Erfarenhet i grupp

Riskbedömningen bör ske tillsammans i grupp där gruppens samlade kompetens och erfarenhet gör så att risker inte missas eller värderas fel. Byggherre, kontrollansvarig, projektörer, entreprenörer och eventuella övriga sakkunniga i projektet, ska alla vara med och bidra med sin specialkompetens.

Riskbedömningen ska göras i god tid innan tekniskt samråd

Riskbedömningen ligger till grund för de kontroller som väljs ut för att finnas med i kontrollplanen och behöver vara klar innan kontrollplanen tas fram. Enligt plan- och bygglagen ska kontrollplanen presenteras senast på det tekniska samrådet.

Riskbedömning steg för steg

Ta hjälp av guiden nedan för att steg för steg se hur en riskbedömning kan gå till.

Riskbedömning steg för steg

Kontrollplanen

Kontrollplanen ska säkerställa att byggprojektet undviker identifierade risker och uppfyller lagkraven. Kontrollplanen måste vara anpassad till det enskilda byggprojektet och innehålla kontrollpunkter för de kritiska moment som finns i projektet. Kontrollansvarig ska hjälpa byggherren att ta fram förslag på kontrollplan och den ska utgå från den tidigare gjorda riskbedömningen. Det är inte tillåtet att redovisa en generell kontrollplan i flera projekt. Det ska framgå av kontrollplanen eller bilagd handling att en riskbedömning är gjord och vilka som deltagit.

Kontrollplan inte samma sak som entreprenörens egenkontroller

Tänk på att kontrollplanen inte är detsamma som entreprenörens egenkontroll. Det är två skilda kontrollsystem. Entreprenörens egenkontroller är en del av deras kvalitetsplan som kan ingå i det avtal som byggherren tecknar med entreprenören och behöver inte redovisas till kommunen. Det kan vara en fördel om entreprenörens egenkontrollsystem innehålla samma punkter som de i kontrollplanen.

Kontrollpunkter

De moment som bedöms som mest kritiska vid riskbedömningen blir kontrollpunkter i kontrollplanen. Kontrollpunkterna ska vara specifika och inte övergripande. Det betyder att de ska ha sådan detaljeringsgrad så att det enkelt går att utläsa vad som ska kontrolleras och mot vad de ska kontrolleras, alltså mot vilken detalj på vilken handling eller annat dokument där utförandet beskrivs.

Tänk på att kontrollanten ska kunna förstå vad som ska kontrolleras endast genom att läsa kontrollpunkten. Om kontrollpunkten behöver förklaras så är den inte tillräckligt tydlig.

Vilka kontrollpunkter som behöver vara med ska ställas i relation till de inblandades tidigare erfarenheter. Ju högre kompetens och erfarenhet av likartade projekt hos aktörerna i projektet, om endast beprövade metoder används, om kvalitetssäkringssystem tillämpas och så vidare, desto färre kontrollpunkter kan eventuellt behövas.

Alla kontrollpunkter i kontrollplanen ska utföras med stöd av plan- och bygglagen. Kontroller mot annan lagstiftning ska inte vara med som kontrollpunkter i kontrollplanen. Vill du ändå ha med dessa i dokumentet så ska de tydligt avskiljas från kontrollpunkterna exempelvis som punkter under rubrik ”Övriga punkter”.

Kontroller som redan är gjorda under projekteringen hör inte hemma som kontrollpunkter i kontrollplanen.

Kontrollanter

Den som ska kontrollera en kontrollpunkt i kontrollplanen kallas för kontrollant. Kontrollanterna som anges i kontrollplanen är de som faktiskt ska utföra kontrollen och det är de som ska signera i kontrollplanen. Det är viktigt att byggherren informerar och avtalar med de aktörer som skrivs in som kontrollanter i kontrollplanen. Kontrollanterna måste vara väl införstådda med vilka punkter de ansvarar för, annars riskerar du att kontrollplanen inte blir fullt verifierad vid färdigställandet och att slutbesked inte kan ges.

Stadsbyggnadsnämnden godkänner inte att kontrollansvarig kontrollerar entreprenörens egenkontroller och själv signerar kontrollplanen. Kontrollansvarig ska inte utföra kontroller i kontrollplan. Kontrollansvariges uppgift är att bevaka att kontrollerna utförs av de utsedda kontrollanterna. (Kontrollansvarig kan dock via separat avtal anlitas av byggherren för att göra vissa av kontrollerna i egenskap av sakkunnig eller liknande om hen har kompetens att göra det.)

Exempel på godkända kontrollanter är arbetsledare snickeri, platschef totalentreprenad, montör hiss, certifierad tillgänglighet, sakkunnig brand och byggherre om denne har den kompetensen

Exempel på ej godkända kontrollanter är snickare, entreprenör, projektör eller byggherrens egenkontroll. De rollerna är för ospecifika eller har en sådan arbetsroll som inte kan tvingas ta ansvar för kontrollen. Till exempel ska inte en snickare vara kontrollant utan dennes arbetsledare.

Kontrollplanens innehåll

Byggherrens kontrollplan ska alltid innehålla följande information:

• Datum när kontrollplanen upprättades
  
• Information om projektet, så som fastighetsbeteckning, vilken åtgärd det gäller, beräknad start- och sluttid och entreprenadform.
  
• Redovisning vem byggherren och kontrollansvarig är samt byggherrens organisation, så som projektörer, entreprenörer, sakkunniga med mera, vilka det är ska framgå av kontaktlistan.
  
• Vilka byggregler och konstruktionsregler som gäller för projektet.
  
• Vilka anmälningar som ska göras till stadsbyggnadsnämnden.
  
• Vilka arbetsplatsbesök som stadsbyggnadsnämnden bör göra och när de ska göras.
  
• Uppgifter om vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand. 
• Uppgifter om vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen. (Kan även redovisas i separat dokument som man hänvisar till i kontrollplanen.)
  
• Plats för signatur och namnförtydligande

Utformning av kontrollpunkter

Kontrollpunkterna ska vara specifika och preciserade, inte övergripande, så att punkterna blir enkla att signera. Det ska framgå tydligt vad som ska kontrolleras och hur kontrollen ska utföras.

Varje kontrollpunkt i kontrollplanen ska innehålla:

• vad som ska kontrolleras
• hur kontrollen ska göras
• mot vad kontrollen ska göras
• vem som ska göra kontrollen
• om kontrollen ska göras inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller av certifierad sakkunnig
• hur kontrollen ska dokumenteras.

Exempel på godkänd punkt: sylltätning under samtliga väggelement placerade på betongplattan.
Exempel på ej godkända punkter: Stomme, konstruktion (de är inte tillräckligt detaljerade)

Kontrollpunkterna bör även innehålla följande punkter men det är inget krav:

• När kontrollen ska ske.
• Vilka krav som gäller för kontrollen.

Det ska framgå tydligt vem som ska göra kontrollen. Vilken befattning kontrollanterna minst måste ha, arbetsledare betongarbeten, platschef totalentreprenör etcetera. Det ska också, senast inför slutbesked, gå att läsa ut namn på den som har kontrollerat.

Av kontrollplanen ska det också framgå om kontrollen ska ske med dokumenterad egenkontroll eller om den ska utföras av certifierad sakkunnig.

För att en kontrollplan ska fungera måste den som kontrollerar veta vad hen ska kontrollera mot. Det ska anges exakt var och i vilken teknisk handling som utförandet beskrivs. I vissa fall kan det också vara aktuellt att hänvisa till en paragraf i boverkets byggregler (BBR) eller andra anvisningar och dokument.

Exempel på utformning av kontrollpunkt:

• Beskriv vad som ska kontrolleras, inte vilken risk som föreligger.

• Hur ska kontrollen göras? Beskriv vilken kontrollmetod som ska användas. Exempelvis mätning, provtagning eller okulärbesiktning.

• Mot vad? Exempelvis mot en bygghandling GI, detalj C, arbetsbeskrivning sid 2, branschnormer kap.7, allmänt råd från Boverket BBR 6:23 eller leverantörens monteringsanvisningar sid 7.

• Vem ska kontrollera? Ange vilken roll kontrollanten har. Ange vilket krav som ligger till grund för kontrollen.

• Hur ska kontrollen dokumenteras. Exempelvis besiktningsprotokoll, kontrollintyg, provningsintyg, mätningsprotokoll, fotograf eller genom signatur i kontrollplanen.

• När kontrollen ska ske. Exempelvis före gjutning eller före inbyggnad.

• Kontroll utförts av : Ange namn på kontrollant inför slutbesked.

• När kontrollen utfördes. Datum anges i samband med att kontrollen utförs.

• Signering av ansvarig kontrollant efter att kontrollen är utförd.

Exempel på kontrollplan

Utgå gärna från vårt exempel på kontrollplan 

Exempel kontrollplan (Word)

Tips för snabb hantering

• Vänta inte för länge med att kontakta projektörer och entreprenörer, när du vill ha tekniskt samråd ska projekteringen vara klar, riskanalys vara gjord och kontrollplan framtagen.
  
• Kontakta kontrollansvarig i så tidigt skede som möjligt så att denna får vara en del av hela processen. Det finns en anledning till att kontrollansvarig fastställs redan i bygglovet.
  
• Lämna in kontrollplanen och övriga handlingar i god tid inför tekniskt samråd. Lämna dem gärna tillsammans eftersom stadsbyggnadsnämndens granskning av kontrollplanen måste göras tillsammans med granskning av övriga handlingar i ärendet.
  
• Handlingarna bör vara färdigprojekterade, du har inte behov av ett startbesked innan du har en färdig bygghandling som du kan bygga efter. 

När ska kontrollplanen lämnas in?

Kontrollplanen ska lämnas in efter att du fått beviljat bygglov tillsammans med övriga tekniska handlingar, i god tid innan du vill starta byggarbetet. Kontrollplanen kan inte lämnas in innan projekteringen är färdigställd, entreprenören utsedd  och riskbedömningen  gjord.

Om det krävs ett tekniskt samråd, vilket i så fall anges i bygglovsbeslutet, ska kontrollplanen, enligt PBL,  presenteras senast vid samrådet. Kontrollplanen och övriga tekniska handlingar bör dock lämnas in tidigare än så för att inspektören ska hinna sätta sig in i ärendet och förbereda samrådet. Risken är annars att ytterligare samråd måste hållas eller att samrådet måste flyttas fram. Ju mer komplext ärendet är ju större framförhållning behövs.

I anmälningsärenden ska kontrollplanen tillsammans med tekniska handlingar lämnas in redan ihop med ansökan.

Fastställd kontrollplan krävs för startbesked

Stadsbyggnadsnämnden kan ha synpunkter på det förslag till kontrollplan som du lämnar in, till exempel att den behöver kompletteras med ytterligare punkter eller att punkterna behöver specificeras och att den behöver lämnas in på nytt. När stadsbyggnadsnämnden är nöjd med kontrollplanen fastställs den i beslut om startbesked. Därefter kan du påbörja arbetet.

Signerad kontrollplan krävs för slutbesked

När byggarbetet är slutfört, ska kontrollplanen som fastställdes i startbeskedet lämnas in på nytt till oss, men med signaturer och eventuella kommentarer, som visar att kontrollerna är gjorda och att kraven uppfylls. En signerad kontrollplan, en så kallad verifierad kontrollplan, är ett av de dokument som behövs för att ett slutbesked ska kunna ges.

Mer information

På Boverket hittar du information om:

• kontrollplanens innehåll
• kontrollplanens utformning
• riskbedömning