Till sidans huvudinnehåll

Språket börjar i magen


Den viktigaste personen för ditt barns språkutveckling är du! Språket utvecklas i samspel med dig och andra personer i barnets närhet. I det första gemensamma leendet och ögonmötet bekräftar du att du vill förstå och är nyfiken på vad ditt barn vill säga.

Språket börjar i magen

Språkutveckling startar redan i magen. Redan i den 20:e graviditetsveckan kan barnet uppfatta ljud. Efter födseln utvecklas barnets språk inledningsvis främst i samspelet med den närmaste kretsen av familj och vänner.

Just viljan att kommunicera, få kontakt och bekräftelse är de viktigaste drivkrafterna för ett litet barn att utveckla ett språk. Och nästan omedelbart förstår barnet en hel del även om det inte själv kan uttala ett enda ord. För att tala krävs att många muskler ska samspela på ett sätt som kommer långt senare.

Det bästa är att tala med barnet på det eller de språk som känns självklara att använda, det vi kallar ”vårt hjärtas språk”. Och att eventuellt växla mellan olika språk, om det känns naturligt, är ingenting du behöver undvika. De flesta människor i världen lever i en flerspråkig miljö och ett litet barn är duktig på att hantera flera olika språk.

Större barn läser i bok med ett mindre barn.
Foto: Lo Birgersson

Bokslukare

Redan små barn kan ha stor glädje av böcker även om de inledningsvis inte kan tolka bilderna i dem. Att förstå att nallen i boken och den egna nallen är samma sak är en utvecklingsfråga. Istället intresserar de sig för färg, mönster och hur boken känns.

Vid 6 månaders ålder kan de flesta barn själva hålla i en mindre bok och givetvis vill de gärna smaka på den som på allt annat. På biblioteket finns det gott om böcker för små barn med tjocka sidor som inte går sönder så lätt.

Ganska snart kommer barnet att uppfatta bilderna och ni kan börja umgås mer kring innehållet i boken. Att läsa berättelsen från pärm till pärm kan dröja ännu ett tag.

Ett barn som tidigt fått utforska böcker på sitt eget sätt, och helst i knät på någon de tycker om, kommer att förknippa böcker med något mysigt och det gör det också lättare längre fram i förskolan och skolan. Och ni som får vara med i läsningen kommer att knyta starkare band till ert barn, ha mycket roligt och lära er massor.

Gå, springa och hoppa

Ett barn som är en riktig bokslukare kan runt ettårsåldern plötsligt verka ha tappat läslusten totalt. Nu är det att gå, springa och hoppa som gäller. Vi kan då uppleva att barnet är ofokuserat men egentligen handlar det bara om att de har fokus på något annat.

Nu är det lättare att fånga intresse med musik, sång och rörelseramsor eller böcker där barnet själva kan vara aktivt. Det kan handla om att knacka på en dörr i boken, låta som djuren eller trycka på knappar för att höra ljud. Personalen på biblioteket hjälper er gärna med tips på böcker som kan passa.

Efter några månader brukar de flesta barn återigen njuta av längre bokstunder. För att stötta barnet i sin koncentration kan det ändå vara klokt att stänga av Tv:n eller mobilen för en liten stund.

Litet barn sitter på golvet och läser i en bilderbok.
Foto: Lo Birgersson

Läsa om och om igen

Längre fram kommer en lång period där barnet ofta vill höra samma bok om och om igen, ordagrant! Tjatigt ibland för högläsaren men har stor betydelse för barnet. Kanske är innehållet i boken något som känns särskilt angeläget just då. Och dessutom ger vi barnet kunskap om en av de unika sakerna med skriven text – med den kan vi bevara våra tankar och drömmar, vi kan frysa tiden.

Genom att läsa och höra berättelser utvecklar barnet också ett tänkande där det finns ett ”då” ett ”nu” och ett ”sedan”. En viktig förmåga för att kunna ha visioner, kunna drömma och forma sin egen livsberättelse.

Kontakta närmaste bibliotek

Har du frågor om läsning för barn så kan du kontakta ditt närmaste bibliotek.

${loading}