Kust och hav

Hot och möjligheter

Hoten mot havsmiljön är likartade utmed den svenska västkusten. Nedskräpning, övergödning, miljöfarliga ämnen, exploatering, överfiske, spridning av främmande arter, listan kan göras lång.

Men det finns möjligheter till förändring. De små valen vi gör i vardagen blir viktiga när vi är många som gör dem. Här är några exempel:

• Ta med skräpet tillbaka efter utflykter, och se till att det hamnar på rätt ställe. En stor andel av skräpet som hamnar i havet har slängts i landmiljöer och förts vidare till havet med vind och vatten.
• Undvik engångsprodukter.
• Fritidsbåtägare kan använda miljömärkt båtbottenfärg, välja att tanka alkylatbensin, använda biologiskt nedbrytbara oljor och tömma toalettavfallet i någon av de tömningsstationer som finns i flera av våra hamnar.
• Använd båttampar av slitstarka naturmaterial som jute eller hampa. Utslitna tampar av till exempel nylon släpper ifrån sig plastpartiklar.
• Använd miljömärkta kemikalier i vardagen, för allt som hamnar i avloppet eller dagvattenbrunnen är faktiskt på väg till havet.
• För att minska spridning av mikroplaster, tvätta dina fleece- eller syntetiska kläder så skonsamt som möjligt, och undvik att tvätta i onödan. Ofta räcker det att vädra istället.
• Välj att äta fisk som inte kommer från bestånd som är hotade. WWF tar fram en konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk och skaldjur, som kan vara bra vägledning.

Strömmar av plast

Plast som hamnar i havet blir kvar länge, eftersom plast är ett material som bryts ner mycket långsamt. Plasten flyter oftast och kan transporteras långa sträckor med vind och strömmar. Därför ser vi att det år efter år sköljs upp stora mängder skräp på stränderna. Det är inte bara ett estetiskt problem, utan drabbar djur på olika sätt.

Göteborgs Stad har utfört ett LONA-projekt där vi tagit fram en mätmetod för plastskräp som riskerar att föras till havet, och där vi även utfört beteendestudier. Resultaten visar att cigarettfimpar, som ju innehåller filter av plast, är det vanligaste skräpet, sett till antal. Även andra typer av plastskräp var vanligt, som snabbmatsbehållare, muggar, godis- och glasspapper, sugrörsförpackningar och påsförslutare.

Läs mer i rapporten Minskad mängd marint skräp från stad till hav

Det har på senare år blivit känt att havet är fullt av mikroskopiskt små plastpartiklar, så kallad mikroplast. Mikroplasten kan komma från en rad olika källor, till exempel större plastskräp som bryts ner, slitagepartiklar från däck, eller plastrep och fleecekläder som släpper ifrån sig fibrer. Det finns en risk att miljögifter fäster till dessa små plastpartiklar och att gifterna på så sätt kommer in i näringsvävarna när djur äter partiklarna.

Se mer om problemet med marint skräp i Havsmiljöinstitutets film Strömmar av plast – Västerhavets dilemma

Göteborgs Stad arbetar med frågan om skräp i marin miljö bland annat genom kommunernas internationella miljöorganisation (KIMO). KIMO arbetar aktivt med att påverka lagstiftare och beslutsfattare i ett brett spektrum av frågor som rör havsmiljön.

Läs mer om KIMO:s internationella miljösamarbete

Leran myllrar av liv

Mjukbottnar av sand, lera eller gyttja finns på många ställen i Göteborg. Om du kliver ut på en brygga någonstans på kusten är chansen stor att det är just en sådan botten du ser när du tittar ner i vattnet. Många tror att en naken mjukbotten är mer eller mindre död. Men nere i sedimenten finns ofta ett myller av liv. Precis som ett spadtag jord på land innehåller mängder av småkryp döljer sig maskar, snäckor, musslor och mycket mer i ett spadtag av bottensedimentet i en frisk havsbotten.

De allra grundaste mjukbottnarna är särskilt värdefulla. Där når solljuset ner till botten och vattnet blir snabbt varmt på våren. När det blir tillräckligt ljust och varmt växer små, mikroskopiska, alger på bottenytan. När algerna blir riktigt många kan man se det som en brunfärgning av sanden. Algerna blir mat åt smådjur, som i sin tur blir mat åt större djur.

Sådana grundområden är viktiga platser där både fisk och sjöfågel letar efter mat. Och det är här som plattfiskarnas larver kommer ner på botten och växer upp, så att de här bottnarna finns och är välmående är viktigt för att vi ska ha en rik fiskfauna. Vid en undersökning av faunan i grunda vikar i Göteborg 2013 hittades plattfisk i 10 av de 12 undersökta vikarna.

Under 2020 inventerades ett stort antal av mycket grunda mjukbottnar som blottläggs vid lågvatten, en naturtyp som är utsedd till Natura 2000-habitat på grund av dess höga värde. Flertalet av de undersökta platserna har höga kvaliteter men i en del förekom fintrådiga alger, spår av syrebrist och påverkan från exploatering.

Läs mer i rapporten Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten

Ålgräset skyddar

När förutsättningarna är rätt växer en kärlväxt, ålgräs, på de mjuka bottnarna. Här i Göteborg kan vi hitta ålgräs mellan ungefär 1 och 6 meters djup, längre ner är det för mörkt för att ålgräset ska kunna växa.

I ålgräsängarna utförs många ekosystemtjänster. Ängarna är till exempel viktiga för vattenkvaliteten genom att de stabiliserar bottnar, så att bottenmaterialet inte rörs upp när vågorna går höga och vattnet blir därför klarare i områden med ålgräs. I ängarna binds också näringsämnen och koldioxid och där bildas syre. Ängarna innehåller en rik biologisk mångfald, bestående av växter och djur som lever på eller av gräset. Ängarna beskrivs ofta som fiskarnas barnkammare eftersom unga fiskar ofta söker föda eller skydd där.

Vi har ålgräs på flera ställen utmed kusten, men vårt största sammanhängande område med ålgräs finns söder om stora Amundön, i det kommunala naturreservatet Stora Amundön och Billdals skärgård. Under 2020 gjordes en översiktlig flygbildskartering av ålgräset.

Mellan 2018 och 2020 pågick ett LONA-projekt i kommunen med syfte att kartlägga bland annat ålgräs, där vi även analyserade skyddsbehovet för både ålgräsängar och flera andra viktiga marina naturmiljöer. LONA står för lokala naturvårdssatsningen och är projekt som delfinansieras av Naturvårdsverket.

Läs mer i rapporten Kartering av ålgräs 2020

Läs mer i rapportenKartläggning och skydd av marina ansvarsbiotoper

Läs mer om LONA

Alger, blåmusslor och havstulpaner

På klippbottnar lever växter och djur som har förmåga att sätta sig fast, eller hålla sig kvar på den hårda ytan. I Göteborgs kustområden kan det vara till exempel sågtång, blåmusslor och havstulpaner. Det är arter som lever i grunt vatten, så om du står på klipporna kan du ofta se dem i vattenlinjen.

Blåmusslor är bra mat för många, till exempel sjöstjärnor, ejdrar och människor. Men när musslorna filtrerar havsvattnet för att ta upp näring kan de samtidigt lagra farliga gifter som finns i vissa alger. Det är gifter som kan ge magsjuka eller i värsta fall förlamning hos människor.

Det finns för närvarande inget heltäckande varningssystem för när dessa alger förekommer, men vid de tillfällen länsstyrelsen har data om förekomst av alggifter i kustvattnen längs Bohuskusten finns den informationen på Informationscentralen för Västerhavet.

Vill du vara säker på att musslorna är giftfria bör du köpa dem i handeln, eftersom de då är kontrollerade.

På senare år förefaller blåmusslorna ha minskat utmed västkusten. Inom det LONA-projekt som nämndes ovan undersöktes även förekomst av blåmusslor i kommunen. Vi hittade väldigt få blåmusslor, även i de områden där det tidigare rapporterats tätare förekomster, så kallade blåmusselbankar. Läs mer i rapporten Inventering av tidigare kända blåmusselbankar i Göteborg. 

En grupp av alger som förekommer i Göteborg är tarearter. Dessa alger växer lite djupare och de tillhör de så kallade krontaksbildande algerna, som har ett buskartat växtsätt. Sådana alger är viktiga för kustvattnen, bland annat för att de skyddar andra växter och djur från vågor och för att fiskar kan söka föda och fortplanta sig där. Algernas blad är ytor som används som så kallade settlingsplatser av växter och djur som har en period i sitt liv då de simmar fritt som larver. De kan använda algernas ytor när det är dags att landa på botten och övergå från larvstadiet till sitt vuxna stadium (till exempel många snäckor och musslor). När tarearterna förekommer i stora bestånd kallas de tareskogar. Tareskogar har pekats ut som ansvarsbiotoper för Göteborg. Läs mer om Göteborgs ansvarsbiotoper i miljöförvaltningens rapport Ansvarsarter och ansvarsbiotoper i Göteborg.

Båtbottnar är också hårdbottnar

Samma arter som fäster på klipporna utnyttjar gärna ett båtskrov som växtplats. När båtens skrov blir fullt med påväxt påverkar det båtens fart genom vattnet och därför målar de flesta skrovet med mer eller mindre giftig färg. Eftersom gifterna läcker från färgen kan det bli höga koncentrationer av gifter där det ligger många båtar, eller där många skrapar och gör rent sina båtbottnar.

I de större hamnarna i Göteborg kan man se att djurlivet på bottnarna påverkas av giftiga båtbottenfärger, men också att det är höga koncentrationer av gift där det finns uppställningsplatser för båtar. Vill man vara rädd om miljön där man har sin båt ska man välja färger som är godkända för det området. Och det är viktigt att samla upp de färgflagor som lossnar från skrovet när man gör rent sin båtbotten om det finns risk att båten någon gång målats med giftig färg.

Hur du ska göra för att avgifta din båtbotten kan du läsa om i Transportstyrelsens broschyr Rekommendationer till båtägare, båtklubbar och andra verksamhetsutövare

Läs mer i rapporten 2024:03 Effekter av tennorganiska föreningar. En undersökning av fem småbåtshamnar och två naturhamnar i Göteborg stad 2023.

Åtgärdsplan för god vattenstatus

En åtgärdsplan för god vattenstatus för Göteborgs Stad beslutades av kommunfullmäktige den 27 april 2023. Planen beskriver vad vi behöver göra för att få rent vatten och välmående vattenmiljöer, vilket är en förutsättning för välfärd, ekosystemtjänster och god folkhälsa. Vi tar även fram en ny miljöövervakningsplan för vattenmiljön och lokala åtgärdsprogram för respektive huvudavrinningsområde i kommunen.

Läs mer om Göteborgs Stads åtgärdsplan för god vattenstatus 2023–2027